när det gör ont i magen, huvudet, hjärtat, själen och nästanprecis överallt
Jag vill inte att livet ska kunna vara så orättvist.
Jag vill inte att ögon ska behöva gråta ur sig alla tårar, att hjärtan ska behöva slitas isär och jag vill inte att saker som gör så ont att de inte ens går att förstå ska kunna hända.
Men när de gör det ändå och man ingenting förstår, när allt känns orättvist och tårarna är slut då är nog det bästa man kan göra att göra som Linnea, försöka se sånt som är vackert.
Jag försöker allt vad jag kan nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
<3
SvaraRaderaklart jag kommer ihåg dig. du bor ju i västerbottens vackraste stad plus att jag läser din blogg ungefär varje dag.
SvaraRaderapmk-somrarna var himla fina. så mycket om lärde sig och vad många man fick träffa. som marielle. på något sätt har allt lugnat ner sig lite nu och det är skönt, fast jag tänker ju på det typ hela tiden såklart. bara så meningslöst och onödigt.
tonårsbräckligt hjärta har jag också men jag ser ljust på framtiden. på något sätt känns det som att det hänt så mycket jobbigt senaste månaden så nu kan det bara bli bättre, och det är ju en trygghet.
och tack för det här inlägget josefin, du skriver också himla fint.
ta hand om umeå och lev ditt artonåriga liv bland mjölk, chokladbollar, toner och äventyr.
puss <3
p.s. jag älskar långa kommentarer utan tråd.
sv: åh, tack så himla mycket, gör så!
SvaraRadera